I Obstruction construction utforskas sociala konventioner i form av de begränsningar och förväntningar som läggs på kroppen.

Vilken typ av rörelser skapar en obekväm känsla?
Vilken typ av rörelser kan skapa en känsla hos en publik nog stark för att kunna bryta sociala konventioner?

Vidare utforskas förbestämmda roller och relationer mellan aktör och publik i en scenisk kontext. Vad är det som avgränsar och skiljer publiken från aktören? Vad krävs för att publiken ska bli aktör?

Obstruction construction är ett sceniskt arbete som syftar till att utforska och dekonstruera rörelser tillsammans med en deltagande publik i en black box situation. Rörelserna dekonstruerats och repeteras för att skapa nya associationer. Utgångspunkten är att arbeta med kvinnlighet som en social funktion, vilket är ett sätt att försöka frångå de mediala könsnormerna. Publiken inbjuds att själva välja en plats i rummet, en plats de kan överge eller en plats de kan hålla fast vid. Eftersom publikens egna rörelser används så inbjuds de själva att delta med nya initiativ till rörelser, de inbjuds att delta istället för att nöja sig med att passivt iakta aktören. Aktören på scenen är därigenom inte skiljd genom avstånd från sin publik, men kanske däremot skiljd genom agenda, och det är detta som skapar basen för stycket.

Av och med Amanda Billberg